Jag vaxte upp pa i Goeteborg pa femtiotalet innan vart ekonomiska valstand tagit fart och innan vi hade vart nuvarande sociala skyddsnat. Vi levde pa ett annat satt an idag, fick noeja oss med mindre. Vi levde ocksa i ett utpraglat klassamhalle dar det bockades och fjaskades foer de med titlar. Pa femtiotalet handlade vi oever disk och nar sjalvbetjaningen tog fart pa sextiotalet, insag vi nog inte hur den skulle revolutionera handeln och vara liv. Sverige till skillnad fran England och manga andra lander som efter andra varldskriget var utarmade, hade en unik konkurrensfoerdel med en intakt industri och kunde traska rakt in i ett ekonomiskt valstand. Lilla Sverige, nyrikt, beskaftigt och berusat av framstegsoptimism och inspirerat av folkhemmets jamlikhetstankar, gjorde upp med det foergangna i ett sallan skadat, och idag foer manga ofoerklarligt, rivningsraseri. Och sextiotalets koep-slit-och-slang filosofi, var en utmaning till de som 15-20 ar tidigare hade levt med ransonering och foernuftig aterhallsamhet under andra varldskriget. Det tog tid att vanja sig vid det nya. De nya TV-apparaterna gjorde sitt och snart stod vi alla dar, konsumtionslystna i snabbkoepskassorna och plockade pa oss nagra extra av de dar plastkassarna som var gratis.
Jag tycker att vi borde lara av de varderingar som radde pa 1950-talet. Da hushallade vi med vara resurser. Barn fick ta oever slaktingars klader. Skor behoells mycket langre och sulades om. Vi anvande tvattlappar och sloesade inte med vattnet. Klader och mycket av det vi konsumerade tillverkades i Sverige. Vi betalade vad det faktiskt kostade nar arbetare i Sverige, anslutna till fackfoereningar utfoerde arbetet. Globaliseringen har fullkomligt foervridit vara sinnen. Anonym utlandsk arbetskraft framstaller varor foer en spottstyver, ibland under omstandigheter som vi aldrig skulle acceptera. Det sker langt borta och ibland utan insyn foer de som vill granska. Det enda vi tycks (vilja?) se ar de laga priserna. Vi frestas att konsumera mycket mer an vi egentligen behoever och var konsumtionsfrossa slukar kopioesa mangder av jordens resurser. Ploetsligt en sommar haller hela Sverige pa att torka ut och stora arealer brinner upp och manga far sig en tankestallare. FNs rapport om klimatet ar ocksa en kraftig varningsklocka. Det vore en foerfarlig foerlust att beroevas sina minnen. Det ar ju minnet av det som hant, jamfoert med det som hander idag, som ger material till samtal och reflektioner.
