Och ser du, en natt drev det mig ater att planloest stroeva genom Kleinstadts tysta gator…

Ingenstans i varlden ar det sa hemskt som i denna stadsdel.

Man viker in pa en gata och ser endast ett doett moerker, da sticker ur en foensterspringa en spoeklik ljusstrale en ploetsligt som en lang elak nal i pupillerna.

Ur moerkret dyker ett hus upp – med avbrutna skuldror och bakatlutande panna och stirrande medvetsloest som ett slaktat djur ur tomma vindskupor upp mot natthimlen.

Och gar man oever de ojamna gatstenarna och ser sig ploetsligt om, skulle man kunna halla vad om, att ett svampigt, likblekt ansikte stirrat efter en om hoernet – inte i vanlig axelhoejd – nej, langt nedanfoer, dar endast stora hundar har huvudet.

Har samlas nio sallsamma berattelser av aldre och nutida foerfattare. Klassiska namn som Edgar Allan Poe, William Hope Hodgson och Gustav Meyrink har en plats i varje finsmakares bokhylla. Men dessutom ges stort utrymme at svenska foermagor, bland dem var kanske framste foerfattare av weird tales – Sven Christer Swahn.

En bok att lasa med oeppet sinne och utan foerestallningen att skrackfyllda berattelser maste vara blodiga och osubtila. Ty varelserna som stapplar omkring i natten ar ju mest skrammande sa lange vi inte ser dem…